Stadgar

Stadgar för den ideella föreningen Narva BoxningsKlubb (NBK) med hemort i Stockholms kommun. NBK bildades den 15 januari 1930. Stadgarna är senast fastställda/ändrade av årsmöte den 24 maj 1999. Detaljändrade 24 maj 2000. Detaljändrade 24 jan 2001. Detaljändrad 30 jan 2002. Detaljändrad 28 jan 2003. Rättade betr antaletrevisorer 29 jan 2004. Tillägg om hedersmedlemmar 27 jan 2009

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Ändamål

Narva Boxningsklubb skall bedriva verksamhet inom området boxning såsom den definieras i AIBA:s stadgar.Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med "Idrottsrörelsens verksamhetsidé", samt med särskild målsättning att verka för enjämnare könsfördelning bland amatörboxningens utövare.Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopningsfri idrott

2 § Sammansättning

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar

3 § Tillhörighet m m

Föreningen är medlem Svenska Boxningsförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).Förening tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inomdet SF- distrikt där föreningens hemort är belägen.Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är NBK skyldig att ställa NBK:s handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

4 § Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

5 § Firmateckning

Föreningens firma tecknas av styrelsen eller var för sig av ordföranden och sekreteraren.

6 § Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr o m 1 jan t o m 31 dec.

7 § Stadgetolkning m m

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskandefall får frågan avgöras av styrelsen.Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning avstadgarna skall i stället avgöras i enlighet med inom idrotten angiven ordning.

8 § Stadgeändring

För ändring av stadgarna krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av avgivna röster.Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

9 § Upplösning av föreningen

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3-delar av antalet avgivna röster.I beslut om upplösning av föreningen skall anges att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål.Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställasvederbörande SF.FÖRENINGENS MEDLEMMAR

10 § Medlemskap

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.Enbart medlemskap i Narva BK:s supporterförening är att betrakta som stödmedlemskap och är ej ett fullvärdigt medlemskap i Narva BK (man får lämna förslag men ejrösta).Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen. I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet.Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde enligt reglerna i RF:s stadgar.Medlem tillåter namnpublicering på föreningens hemsida i samband med bokning av träningspass samt vid uppnådda tävlingsresultat och ger därmed sitt tillstånd enlpersonuppgiftslagen.Medlemskapet i Narva BK:s supporterförening är automatisk för alla medlemmar i Narva BK
Medlemmar äger rätt att mot erläggande av speciell träningsavgift få möjlighet att träna och tävla i klubben. Styrelsen äger rätt besluta om antalet tränande per pass ochtotalt antal tränande per termin.Årsmötet kan, efter förslag från styrelsen, kalla den som på ett förtjänstfullt sätt främjat klubbens syften till hedersmedlem. Så länge hedersmedlemmen följer klubbensstadgar har han eller hon ett livslångt medlemskap i klubben. Hedersmedlem betalar inte medlemsavgift eller träningsavgift och har fritt tillträde till tävlingar där klubbenstår som huvudarrangör. Hedersmedlem äger rätt att yttra sig men ej att rösta på årsmöte.

11 § Utträde

Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.För att få träna måste man ha giltigt medlemskort. Medlem som inte betalat medlemsavgift för två på varandra följande terminer får anses ha begärt sitt utträde urföreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.

12 § Uteslutning m m

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamheteller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen, inom viss tid dock minst 14 dagar, fått tillfället att yttra sig över de omständigheter som föranlett attmedlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen förbeslutet skriftligen tillställas den berörde.Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas enligt reglerna i RF:s stadgar.

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem
• har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna.
• har rätt till information om föreningens angelägenheter.
• skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i §3 ovan nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.
• har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen.
• skall betala medlemsavgift senast under verksamhetsåret den 30 januari respektive 30 augusti samt de övriga avgifter som beslutats av föreningen. Medlem äger ej rätt att återfå redan inbetald medlems- och träningsavgift om medlemmen väljer att utträda under innevarande period, likaså kan inte heller dessa avgifter frysas.

14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem - som löst träningsavgift - har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gällerför övriga medlemmar.Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningenarrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast omdetta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.ÅRSMÖTET & EXTRA ÅRSMÖTE

15 § Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av januari månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna genom anslag i lokalen, e-post och information på klubbens WWW-sida.Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning ellersammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrandeskall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet

Såväl styrelsen, enskild medlem samt enskild medlem i Narva BK:s supporterklubb får avge förslag att behandlas av årsmötet.Förslag från medlem i Narva BK:s supporterklubb och medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligtyttrande över förslaget.

17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet

Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst nio (9) år har rösträtt på möte. Enbart medlem i Narva BK:s supporterförening äger ejrösträtt.Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

18 § Beslutsmässighet

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.

19 § Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut ellerrelativ.Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig tillantalet avgivna röster.För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten.Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.Beslut bekräftas med klubbslag.

20 § Valbarhet

Valbar till styrelsen, ombud till STF-möte, revisorer och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen som dessförinnan föreslagits till valberedningen. Månads/års-anställd arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen eller till revisor i föreningen.

21 § Ärenden vid årsmötet

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

1. Fastställande av röstlängd för mötet.

2. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

3. Fastställande av föredragningslista.

4. Val av ordförande och sekreterare för mötet.

5. Val av protokolljusterare och rösträknare.

6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.

b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.

7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- /räkenskapsåret.

8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

9. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets- /räkenskapsåret.

10. Fastställande av medlemsavgifter.

11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

12. Val av:1. en ordförande för en tid av

1 år (ord styrelseledamot).

2. en ledamot för en tid av två år (ordinarie styrelseledamot).

3. en ledamot för en tid två år (ordinarie styrelseledamot).

4. en ledamot för en tid av ett år (ordinarie styrelseledamot).

5. en ledamot för en tid av ett år (ordinarie styrelseledamot).

6. fem suppleanter för en tid av ett år att inträda i vald ordning.

7. en eller två revisorer för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta.

8. två ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en utses till ordförande.

9. val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud) för en tid av ett år.

10. suppleant till ombud enligt i) för en tid an ett år.

13. Övriga frågor.

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

22 § Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattasskriftligen och innehålla skälen för begäran.När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslagtill föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås iklubblokalen eller på annan lämplig plats samt publiceras på klubbens webbplats.Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.

23 § VALBEREDNINGEN

Sammansättning, åliggandenValberedningen består av ordförande och en övrig ledamot vald av årsmötet. Antalet ledamöter skall vara lika fördelade mellan könen.Valberedningen sammanträder när ordföranden så bestämmer.Valberedningen skall senast två veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.Senast 1 vecka före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag via anslag i klubblokalen.

24 § REVISORER

RevisionRevisorn (eller revisorerna) har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.Föreningens räkenskaper skall vara revisorn (eller revisorerna) tillhanda senast en månad före årsmötet.Revisorn (eller revisorerna) skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämnarevisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

25 § STYRELSEN

Sammansättning

Styrelsen består av ordförande samt fyra övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av någon representant för det andra könet.Styrelsen utser inom sig sekreterare, kassör, klubbmästare, material, lokalförvaltare, kontakt tränings och tävling och ansvarig support/resurser.Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligtsamma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.Styrelsen får utse person, även ej medlem, till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Honfår utses till befattning inom styrelsen.

26 § Styrelsens åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnasintressen.Det åligger styrelsen särskilt att
• tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas.
• verkställa av årsmötet fattade beslut.
• planera, leda och fördela arbetet inom föreningen.
• ansvara för och förvalta föreningens medel.
• tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §.
• förbereda årsmöte.

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga förföreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall sekreteraren träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning avarbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på respektive funktioner:

Sekreterar-funktionen

• förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten

.• föra protokoll över styrelsens sammanträden.

• se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på betryggande sätt.

• se till att fattade beslut har verkställts.

• om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar.• årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.

Kassörs-funktionen

• se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till föreningen.

• se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl.

• svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över föreningens räkenskaper.

• årligen upprätta balans- samt resultaträkningar.• utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning.

• se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid.• i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- ochavgiftsområdet.

• föra medlemsförteckning,

• föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade priser införs.

• se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ettbetryggande sätt.Funktionen för kontakt med tränings/tävlinggruppen

• håller styrelsen underrättad av verksamheten inom sektionen.• förmedlar synpunkter/önskemål.

• svarar för att schema upprättas/underhålls över träningstider.

• svarar för att budget upprättas och lämnar fortlöpande ekonomiska rapporter.Material/lokalförvaltar-funktionen

• ser till att lokalen underhålls och att förbättringar kontinuerligt genomförs.

• kontrollerar att städning sker samt att omklädningsrummen är rensade från kvarglömda kläder mm.• håller ordning på klubbens utrustning som handskar, sandsäckar mm.

• ombesörjer inköp av ny utrustning.• håller löpande kontakt med hyresvärden.

• föreslår investeringar i ombyggnader.

Support/resurs-funktionen

• sluter efter godkännande av styrelsen avtal med klubbens support- och intresseorganisationer.

• beslutar om upplåtelse av Narva BK:s namn mm för olika typer av verksamheter som TV-inspelning, svensexor, kickoffer mm.

• svarar för att underlag för extern fakturering lämnas till kassören.

• svarar för klubbkalendern dvs håller reda på lediga dagar för lokaldisposition mm.

• ser till att lokalen är representativ och föreslår ev förändringar.

Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligtsamma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.

27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsenssamtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning i styrelsen får inte ske genom ombud.I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning, vid telefonsammanträde eller via konferens via e-post. Om särskilt protokollinte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas tillprotokollet. Protokollen skall anslås på klubbens webbplats.

28 § Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, projektgrupp eller annat organ eller till enskild medlem elleranställd.Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.Fysisk utvecklingIdrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklarkroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att varakontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.Psykisk utvecklingIdrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våragränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta målger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varjedag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.Social utvecklingIdrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg socialgemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla somvill.Kulturell utvecklingElitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder ärutövarna av stort värde för barn och ungdomar.På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligtutveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar,oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genomatt ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.FostranIdrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivtsätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar ochstötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt ochnedbrytande, t ex användandet av droger.JämställdhetIdrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellankönen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ettlikvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingarsom ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor, män och neutrala kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekventregelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt motanvändandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövareoch ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sundaprinciper med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.Respekt för andraIdrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse förandra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integreranykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respekteraoch förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.Ideellt engagemangI idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ettmervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. .Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet tillutveckling.MiljömedvetenhetAlla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns ochungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotteranvänder dessutom naturen som sin "idrottsplats". Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter